På förmiddagen packade vi bilen och styrde söderut för att tillbringa några timmar tillsammans med dottern. Med på resan fanns dotterns hjärtevän och bästa vän. Lite våndades jag över hur föret skulle vara, med tanke på att jag hade ansvar över andras barn. Men det var överraskande bra bara man förstod att ta det lugnt närmare Vasa, där vindarna rev ordentligt tag i bilen och snön yrde över vägen.
Kan berätta att vi håller på att få vår hjärtegoda flickan tillbaka. Skillnaden är riktigt märkbar, glimten i ögat är tillbaka och glädjen i rösten finns där igen. Hörde det i går, men när jag nu fått se henne med egna ögon vet jag att det inte bara var något jag hörde.
Kanske vi skämmer bort henne, men med sej tillbaka från stan hade hon nog flera nya kläder att prova :)
På samma resa fick mor och far även en stund av själavård. Det kändes skönt att kunna sätta sej ner och lite lätta sitt hjärta efter det helvete vi gick igenom första dygnet.
Nu kan vi lugna ner oss och njuta av lördagen, trots att vi saknar henne redan. Men det är inte många dagar före vi träffas igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar