Hur skulle jag göra om jag största delen av min dag fick
vara livrädd för att nån skjuter mej eller tar mej till fånga och torterar mej för att jag
kanske inte tänker på samma sätt som de? Skulle jag stanna
kvar om jag dagligen fick söka skydd för att någon går förbi och skjuter på
allt som rör sej? Ville jag utsätta mina barn för detta?
När allt omkring mej
är raserat och förstört. När det som jag håller som en trygghet i livet inte
finns mera, skulle jag lämna kvar och skulle jag låta mina barn växa upp i
detta helvete?
Vi vet alla svaret! Var och en av oss skulle göra precis vad
som helst för att föra våra barn i
säkerhet och om inte det är möjligt så skulle vi tillsammans med familjen
fundera ut en plan för att göra det möjligt. Precis allt handlar om att skydda
de som står ens hjärta närmast. De som
inte kan skydda sej själva. Vi skulle satsa allt vi äger och har och vi skulle
säkert famla efter varenda litet halmstrå bara för att få våra barn i säkerhet.
När jag tänker på det så måste det vara ett av de svåraste
besluten som man måste göra. Tänk att lämna det mesta du sparat på dej med åren och bara ta det som du
kan bära med dej. Kanske har du satsat
allt du sparat på att betala nån för transport och sedan stå där på stranden
och se en halvsketen gummibåt och en massa människor som tydligen betalat för
att ta sej över havet i samma båt.
Och tänk dej att om du klarar färden över havet bara för att
mötas av folk som inte vill ha något med dej att göra. Tänk att mottas av folk
som anser dej vara precis som de som du givit ditt allt för att komma bort
ifrån.
Tänk på det nästa gång du känner agg mot de som söker ett
bättre liv i vårt land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar