torsdag 15 november 2012

Vi kräver...

Vilka visdomsord kom ur den munnen! I kvällens avsnitt av vårt favoritprogram (112-på liv och död) uttryckte en polis något som jag tyckte var så bra. Kommer inte ihåg ordagrant vad han sa, men ungefär något så här: "Vi kräver av stad och kommun att de sköter trafikplaneringen, och gör vägarna säkra,  men det tar inte bort vårt eget ansvar".
Personligen vill jag gå ett steg vidare. Det finns inga farliga vägavsnitt eller korsningar. Det är på det sätt vi  rör oss på/i dem som gör dom farliga.

Vet inte om det är den uppstressade levnadsstilen, tekniken eller allmän "skygglappementalitet" som får oss att fullständigt strunta i att det finns medmänniskor som rör sej precis på samma ställe som vi.

Vart har den där tanken om förutseende körning försvunnit? Varför har det blivit så viktigt att visa sej som "kung i trafiken" och uppföra sej alldeles vansinnigt? Då talar jag inte bara om bilister utan även om cyklister, fotgängare och egentligen alla som rör sej i trafiken.

Tyvärr tror jag att medierna har en delskuld i detta uppförande. Åtminstone jag har blivit lärd att när man ska gå över en gata/väg ska man titta till vänster, till höger och till vänster på nytt innan man går över. Men efter alla skriverier om att vi bilister i staden ignorerar fotgängarna, går man rakt över utan att titta överhuvudtaget, för så har man rätt till. Har själv varit med om att fotgängare dykt upp bakom hörnet vid "Lilla-Sunds" och fortsatt över Pedersesplanaden utan att ens kolla trafiken.  T.o.m. dottern reagerade: "Såg du mamm' te stirra räätt fram".

Stannar gärna och släpper över människor vid skyddsväg, men jag är ingen övermänniska. Har ingen 5 sekunds reaktionsförmåga. Även om jag gärna ger dem de sekunder det egentligen tar, så finns det gånger när det bara inte går. Och om jag känner att jag genom min artighet försätter en människa i livsfara, hur ska jag då göra? Kan jag till 100 % vara säker på att den bil som kommer i filen bredvid även stannar när jag stannat för att släppa över en fotgängare?

För det är ju inte egentligen fråga om att vi inte skulle ha tid, varken som bilister, cyklister eller fotgängare. Ärligen, hur många sekunder av våra liv tar det att visa hänsyn?

Det finns faktiskt trevligare tecken att visa i trafiken än långfingret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar