Nybastad sitter jag på verandan vid villan och bara njuter. Solen sänder sina sista värmande strålar, speglar sej i ett nästan spegelblankt hav. En symfoni av fågelsång är egentligen det enda jag hör. Det är lugnt, det är stilla.
Med stigande ålder har jag mer och mer kommit att uppskatta enkelheten, ja och kanske än mer stillheten.
Det är det som ger oss kraften Magda! Krafter får vi ur det enkla och det tysta!
SvaraRadera