Det tar på

Börjar bara mer och mer kännas som om jag och alla mina kolleger hamnat mitt i en krigszon.. Dels har vi alla de lagar som faktiskt styr det mesta av det arbete vi gör och dels har vi landets bestämmande instanser där tydligen en merpart inte har koll på de förutnämnda lagarna. Som det ser ut i dagens läge så bryter vi mot minst en lag hur än vi gör.

Förr var det en trygghet att vara anställd i ett statligt bolag. I dagens läge känns det mest som en förbannelse.

I kölvattnet av alla domedagsprofetior, samarbetsförhandlingar och uppsägningar försöker vi göra vårt bästa. Trots att vi jobbar häcken av oss så får vi höra att vi är lata, har extremt svårt att lära oss nya saker och är allmänt långsynta.Och dessutom borde vi visst inte berätta åt någon hur vi mår.

Vi är bara vanliga människor som varje morgon åker till något som borde vara ett vanligt jobb, men som nästan dagligen får höra hur inkompetenta vi är hela bunten. 

Helt vanlig fredagskväll

Nybastad sitter jag på verandan vid villan och bara njuter. Solen sänder sina sista värmande strålar, speglar sej i ett nästan spegelblankt hav. En symfoni av fågelsång är egentligen det enda jag hör. Det är lugnt, det är stilla.

 Med stigande ålder har jag mer och mer kommit att uppskatta enkelheten, ja och kanske än mer stillheten.

Traditionsenlig Mors Dag

Så här på morsdagen går mina tankar till min egen mor som inte längre finns bland oss. Kommer så väl ihåg hur hon alltid sa att någon kaffe-på-säng-uppvaktning vill hon inte ha. Då förstod jag det inte, tyckte vi var en konstig familj som inte likt andra uppvaktade mor på just detta sätt. Kunde t.o.m. känna ett stygn av dåligt samvete för att mor alltid var uppstigen när man vaknade på morsdagen. 
Men så minns jag sommarmorgnarna på villan. Hur mormor satt där med sitt morgonkaffe i sin svart-vita kaffekopp och sin Allers och sin blyertspenna. Minns hur hon sa: "Man tänker så klart från morgonen".
 Precis på samma sätt minns jag min mor. Sittandes med kaffekoppen, sin Allers och sin blyertspenna.
 Tiderna har förändrats, men även jag älskar tystnaden och lugnet och ensamheten på morgonen. Stiger gärna upp lite tidigare än nödvändigt bara för att få ha den där stunden för mej själv.


                            "Man tänker så klart från morgonen"

En skön Morsdag till alla mammor!