lördag 31 december 2011

Nyårsafton 2011

Om drygt 5 h lägger vi 2011 bakom oss och tittar nyfiket in i 2012. Man borde väl göra en resumé över det gångna året och se om det var ett bra eller dåligt år.

Ett omvälvande år har det åtminstone varit och det blev nog knappast så som man tänkte för ett år sedan. Jag vägrar dock att ge avkall på den positiva inställning jag har till livet och jag är helt övertygad om att allt kommer att bli på bästa sätt med tiden. Men det telefonsamtal jag fick en kväll, genomsyrar minnen av 2011. Det ögonblicket kommer egentligen att finnas i mitt minne länge framöver. Den stunden när jag fick besked om att lilla prinsessan drabbats av av leukemi.

En annan sak som genomsyrat en stor del av året är dotterns panikångest. Aldrig trodde jag att man som förälder kan känna sej så hjälplös.

Men det som värmer allra mest är minnen från den underbara sommar vi fick uppleva.
De otaliga turerna på sjön med nya båten, det vackra vädret och den goda fiskelyckan.
Är alldeles övertygad om att det är stunder som de som gör en människa stark nog att klara av motgångar.

Hoppas inför det nya året att ni alla får många underbara stunder med de som står ert hjärta närmast.

Gott Nytt År!




lördag 24 december 2011

Äntligen julafton

Detta är den bästa stund på hela julen. Allt jobbstress är över och alla förberedelser gjorda. Nu kan man lugnt luta sej tillbaka en stund och känna hur julefriden sänker sej. Samtidigt vet man att allt det goda väntar efter några timmar. Det är nu som familjen står i centrum.


I denna stund sänder man en tanke till alla de nära och kära som lämnat oss. Hoppas ni har det bra där i er himmel.

Varje familj har sina egna jultraditioner. Händelser i livet gör att man ibland hamnar att tänka om och skapa nya. Så är det även hos oss. Numera är julen för oss en äkta familjehögtid i torpet. Julmiddag på eftermiddag, Kalle Anka i rutan och efteråt en promenad med hunden innan julklapparna delas ut.

Hoppas att ni alla får en underbar jul tillsammans med de som står ert hjärta närmast.

söndag 18 december 2011

Varför egentligen?

Nu står granen färdigt klädd. Jag började sitta och fundera varför man egentligen tar in ett träd och pyntar det med allehanda attiraljer. Lite på samma sätt är det ju vid påsktider, även om det då oftast endast är björkkvistar man tar in och sätter i vas.
Måste riktigt googla för att få svar på min fråga. Svar fick jag, även om jag ändå inte riktigt förstår vitsen.

"Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är dock mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen." - Wikipedia


Så nu är vi trygga i torpet.

fredag 9 december 2011

Huvudet fullt

Vissa dagar är sådana att allt kommer över en och man hinner inte riktigt med. Först när allt lugnar ner sej har man tid att tänka över allt och sortera in all information i rätta fack. En sådan dag har jag haft i dag.

Den första dosen information kom redan från morgonen. Först tände jag på alla cylindrar, men nu när jag haft tid att tänka efter förstår jag att det är en skänk från ovan. Utan att motparten troligen förstår det har de gjort mitt liv mycket lättare. Motpartens liv kommer troligen att bli mycket mera problemfyllt, men det är inte min sak längre. Om man inte kan se längre än vad näsan är lång, gör det ont den dag sanningen slår till.

I dag har jag även haft förmånen att träffa 3 änglar i vardagen. När saker och ting i livet gör att man känner en stor vanmakt över sin otillräcklighet är det skönt att veta att man inte är ensam, att det finns de som verkligen ställer upp och hjälper när det behövs.

Nu kan jag med tillförsikt se fram emot julen, trots att den ofta innebär för vår del en stress som inte är av denna världen. Men dagen har lärt mej att vi ÄR bara vanliga människor, inte känslokalla robotar som gör det de programmerats för.

onsdag 7 december 2011

Man kan om man vill

I dag gjorde jag slag i saken och införskaffade ett nytt fönsterbräde till vardagsrummet. Tänkte vänta tills gubben kom hem, men orkade inte hålla mej utan skruvade upp det själv. Kanske anordningen inte uppfyller alla byggnadstekniska krav om mm-kastningar men är ändå nöjd med mitt arbete. Samtidigt som jag ändå hade ner gardinerna passade jag på att sätta upp Tro-Hopp och Kärlek. Så nu är jag ganska nöjd över mitt blomster- och julfönster.

Nu har jag ägnat en stund åt att fixa alla pappren hörande till mitt förtroendeuppdrag. Några underskrifter fattas, men sedan kan jag ta julledigt från det uppdraget.

Det enda som stör en annars trevlig dag är den unga kille som verkligen försökte cykla under bilen när jag var på väg in till stan. Körde om en dam på cykel, med ett ordentligt säkerhetsavstånd, och var på väg tillbaka in i min körfil när det plötsligt dyker upp en cyklande kille från en sidogata. Vet inte om han tänkte korsa gatan eller han lekte, men plötsligt hade jag honom framför mej. Lyckades undvika en kollision och såg i bakspegeln hur han strax bakom bilen svängde över gatan.

Undrar verkligen över hur folk tänker, eller är det just det de inte gör. Jag vet att en bil stannar man inte på sekunden, därför utmanar jag inte heller ödet med att kasta mej ut i körbanan mitt framför en bil. Det är dylika saker som man som förälder måste lära sina barn, om och om igen som den värsta tjatmoster. Bättre 5 gånger för mycket än 1 gång för lite.

måndag 5 december 2011

Den kom inte av sej själv


I morgon firar vi självständighetsdagen. För många är det bara en ledig dag, mitt i julförberedelserna. Många tänker inte desto mer över varför vi firar denna dag.

Min vördnad och aktning går till alla de som gjorde det möjligt för oss att fira en dylik dag. Många var de som gjorde det med livet som insats. Många var de som inte kom levande tillbaka till de nära och kära.

För er tänder jag ett ljus i tacksamhet. Tack för det ni offrade för vår självständighet. Det är ni som borde firas, inte bara 1 dag utan varje dag som vi får leva i ett fritt land.

lördag 3 december 2011

Lördagsnöje

Har varit till villan och fixat det sista inför vintern. Nu är alla båtarna lagda i vintervila, tunnorna tömda och näten magasinerade. Trots att det känns vemodigt, så vet vi att det är bara några månader tills paradiset öppnar för säsongen igen.
I dag var det så vackert. Solen lyste och för tillfället var det relativt lugnt, även om en fiskargranne dök upp och konstaterade att vinden skulle tillta igen.
Stod faktiskt och såg ut över havet och hade svårt att förstå att det är 3.12.

Lite rimfrost i gräset, men annars finns det inget som tyder på att vi befinner några veckor före jul.

En stor flock svanar finns fortfarande vid villan. Lugnt simmade de omkring och emellanåt doppade de huvuden under ytan. De samlar väl energi inför flygturen som säkert småningom är på kommande.




Sitter och ler ända in i hjärtat. Dels för att lilla prinsessan verkar må bättre och dels för att "Björnligan" har möjlighet att sammanstråla igen en gång. Tyvärr blir det alldeles för sällan för tillfället, men desto kärare är de gånger det är möjligt.

True friendship multiplies the good in life and divides its evils. Strive to have friends, for life without friends is like life on a desert island..to find one real friend in a lifetime is good fortune; to keep him is a blessing.
- Baltasar Gracián