I tiderna när de visa talade om digitaliseringen så fick vi höra hur det skulle underlätta vår vardag. Nu har den sakta men säkert smygit sej på och åtminstone jag är halvt uppgiven redan. Vad då underlätta? Förr kom räkningar och brev i din egen postlåda inte alls så långt ifrån din bostad. Oftast så fungerade det utan problem.
I dagens läge med digitalisering och elektroniska postlådor och fan och hans moster så är det en enda djungel.Du får söka dina räkningar lite här och där i cybervärlden och vara tacksam om du faktiskt hittar dem alla inom utsatt tid. Vissa kommer i din elektroniska låda, vissa via email, vissa får du hämta själv genom att logga in på någon sida och vissa kommer som förr i den gamla goda postlådan. För att inte tala om att både make och hustru kan ha egen variant av alla dessa "magiska ting". Undrar om man kunde få EU-bidrag för att anställa en skild kassaförvaltare som sköter om att söka fram alla räkningar och ser till att de blir betalade?
Mesamma jag är igång så kan vi ju fundera på dethär med Sote och valfrihet också. I en iver att förstå vad det handlar om så satt jag häromdan och försökte hitta information om detta på ett språk som en vanlig dödlig förstår. Tror ni jag lyckades? Det var nya instanser i mängd och parti och dessa ska tydligen då besluta om vad vi får välja och inte . Och klarar vi inte av att besluta oss om vad vi vill så gör de beslutet åt oss. Det som lämnade att rådbråka min lilla hjärna var några saker. Hur har de tänkt att allt detta ska spara 3 miljarder? Och de som behöver mera sjukvård och omsorg än andra, vad händer när deras budget har nått taket? Får de betala kalaset själva då eller gå ovårdade. Undrar nog om inte allt detta innebär att klientavgifterna skjuter i höjden så till den milda grad att det blir endast de rika som har råd att söka vård i framtiden. Vi andra får väl bli som fattighjonen i Emil.
Och som om det inte skulle räcka med dårskap vi ska utsättas för så verkar en massa gummilänningar tycka det är sött och rart att vargar stryker omkring husknutarna i Österbotten. Brukar inte tala riktigt vackert om dessa "naturvänner" efter allt med måsar och skarvar, men erkänner att jag lyfter på hatten åt Hans Hästbacka i Yle Vega. Han sa rakt ut att när vargen mister sin skygghet och börjar bete sig som den gör nu så måste man se till att den får skyggheten tillbaka och det sker bara genom jakt.
Jag vill kunna ta min hund och njuta av den vackra natur vi har. Barnen ska kunna leka ute utan att leken blir till allvar genom "Vargen kommer".
Med denhär farten så blir vi människor snart den mest utrotningshotade arten.