Sitter på villaverandan och har en utsikt som många skulle betala en
förmögenhet för... i normala fall. Nu har paradiset belägrats och allt ter sej
mest som en scen ur Alfred Hitchcocks film Fåglarna. Tusentals måsfåglar har valt
att bosätta sej på de av Natura 2000 fridlysta holmar och skär utanför
sommaridyllen säkert till mångt och mycket för att ett farmområde i närheten
bjuder in till ett väldukat smörgåsbord. Man må säga vad man vill om måsarna,
men vem skulle anstränga sej för att skaffa föda när den dukas upp framför dina
ögon om du bara ids förflyttar dej en liten bit? Varför skulle fåglarna kämpa
med livet som insats, om födan som de i
tiderna kämpat för finns tillgänglig
för alla. Åtminstone förr i värden
bestod en stor del av den mat som bjuds på i farmerna av fisk eftersom fisken
har en tendens att ge en vackert glänsande päls.
Och inget kan vi göra, annat än att samla namn för att eventuellt få en
statlig instans att om några år behandla ärendet.
Vilken sjuk värld vi lever i!!!
Tack vare alla dessa människor med "specialkunskap" sitter jag och
ser ut på en holme som är fullständigt invaderad av måsfåglar. Varje gång jag
kommer hit, stiger ur bilen och stannar till för att andas in den magiska
doften av hav känner jag bara den fräna lukten av måsskit. Varje morgon när jag
öppnar dörren kommer den emot mej.
Har sagt det förr, men det tåls att upprepas: Vart i helvetet har det
normala bondförnuftet försvunnit?
Förr i världen hölls urvalet på en något så när normal nivå eftersom jakten
på mat fick den svage individen att gå under. Och människan förde ut sina
husdjur till holmarna för att hålla växtbeståndet i skick. Nu plötsligt är allt
förbjudet för att värna om ett naturligt djurbestånd. Men var tusan är
förespråkarna när djurbeståndet överskrider det naturliga med
hästlängder?
Ska vi fortsätta så här så är vi människor snart en utrotningshotad art som
man bara ser i konstiga betongklumpar mitt i stan.
